Finlands bannät
I Finland skiljer sig bannätets spårvidd från den spårvidd som är mera allmän i Europa. I Finland är spårvidden 1 524 mm, medan den i de flesta europeiska länder är 1 435 mm.
Ett betydande problem med tanke på spårtrafikens tillväxt, smidighet och kundnöjdhet är underhållsskulden för underhållet av statens bannät, som har ökat till cirka 1,7 miljarder euro. Bannätets dåliga skick försvagar tågtrafikens punktlighet och funktionssäkerhet, vilket påverkar både passagerare och företag som behöver godstransporter.
Ett betydande problem med tanke på spårtrafikens tillväxt, smidighet och kundnöjdhet är underhållsskulden för underhållet av statens bannät, som har ökat till cirka 1,7 miljarder euro.
Det enkelspåriga bannätet är mycket känsligt för trafikstörningar och skapar flaskhalsar för spårtrafikens tillväxt och ökande konkurrens. Det begränsar även godstrafiken.
Hos VR anser vi att det är viktigt att underhållsskulden systematiskt åtgärdas och att nivån på grundläggande banunderhåll hålls stabil och på en tillräcklig nivå för att öka bannätets funktionssäkerhet.
Bannätets skick återspeglas i punktligheten
Tågtrafikens punktlighet är en mycket viktig fråga för oss för att säkerställa kundupplevelsen och smidig trafik. För närvarande beror mer än hälften av tågförseningarna inom fjärrtrafiken på bannätets skick eller störningar.
Dessutom försenar tillfälliga hastighetsbegränsningar på grund av spårets dåliga skick restiderna och ökar tågtrafikens energiförbrukning avsevärt. Vagnparkens maximala hastighet (220 km/h med Pendolino-tåg, 200 km/h med IC-tåg) kan vi utnyttja endast på en liten del av bannätet.
Statens investeringar i bannätet
Syftet med regeringens trafikpolitik är att genomföra ett investeringsprogram på över tre miljarder euro, varav 1,4 miljarder euro ska riktas till nya spårvägsprojekt och förbättring av det befintliga bannätet.
Adekvata och korrekt riktade infrastrukturinvesteringar och åtgärdande av underhållsskulden är den viktigaste förutsättningen för spårtrafikens tillväxt, ökad konkurrens och uppnående av målen för trafikens utsläppsminskningar.
Genom att investera i järnvägen kan vi förbättra passagerartågtrafikens smidighet och punktlighet, förkorta restiderna, öka effektiviteten i transporterna för logistikkunderna och främja en ren omställning genom att öka elektrifieringen, vilket direkt minskar utsläppen för våra logistikkunder.
Adekvata och korrekt riktade infrastrukturinvesteringar och åtgärdande av underhållsskulden är den viktigaste förutsättningen för spårtrafikens tillväxt, ökad konkurrens och uppnående av målen för trafikens utsläppsminskningar.
Framför allt är utvecklingen av den mest trafikerade stambanan i Finland avgörande för smidigheten och utvecklingen av både passagerartrafiken och godstrafiken. Flygbanan, det vill säga den nya dubbelspåriga förbindelsen Böle–flygplatsen–Kervo, måste påskyndas, eftersom flygbanan ökar bankapaciteten och snabbar upp resan från landskapen till flygplatsen. De viktigaste banavsnitten av huvudtrafiknätet och TEN-T-stomnätet ska vara dubbel- eller fyrspåriga.
Banprojekt bör främjas för godstrafik, vilket gynnar näringslivets investeringar, transporter till hamnar och via norr till väst, samt eliminerar trafikflaskhalsar i inhemska råvirkestransporter efter att den ryska råvirkesimporten upphört.