Transportsektorns reglering

Lagstiftning och reglering som berör järnvägssektorn har en central inverkan på hur tågtrafiken upprätthålls och utvecklas. Den tekniska regleringen för spårtrafik och vagnpark är mycket detaljerad, vilket syftar till att förbättra säkerheten för såväl vagnparken, trafiken som spårnätet. Den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12) har i sin tur en omfattande inverkan på spårtrafikens utveckling inom den närmaste framtiden.

Trafik 12-planen uppdateras som bäst för åren 2026–2037. Spårtrafiken spelar en nyckelroll i främjandet av trafiksystemets mål: funktion, säkerhet och hållbarhet. Persontågstrafikens tjänster utvecklas omfattande och långsiktigt över regeringsperioderna. Med tanke på aktörerna måste regleringen därför vara långsiktig, förutsägbar, baserad på EU-reglering och ge affärsverksamheten samt investeringar stabila framtidsutsikter.

Reglering på EU-nivå

ajoriteten av den nationella järnvägslagstiftningen regleras på EU-nivå. Driften av tågtrafik regleras mycket omfattande av förordningar som utfärdats på EU-nivå. EU-regleringen förutsätter lika konkurrensförhållanden på marknaden. Unionen uppmuntrar en ökning av järnvägarnas andel av färdsätten. EU:s mål är att skapa ett enhetligt europeiskt järnvägsområde.

Det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T)

De centrala stamförbindelserna i EU:s trafiksystem bildar TEN-T-trafiknätet, som består av ett stomnät, ett utvidgat stomnät och ett heltäckande nät. TEN-T-trafiknätets servicenivå fastställs på EU-nivå. När det gäller spårtrafik omfattar stomnätet stambanan från Helsingfors till Torneå och banförbindelsen från västra Finland till östra Finland (Åbo–Villmanstrand).